Abiks kohanimede uurijale

Från langobarderna övergår förf. till de s. k. Nerthusfolken. Han nämner sju sådana. Av det sammanhang, vari dessa folk anföras, har man slutit, att de huvudsakligen bott i det nuvarande Slesvig, Holstein och på tillhörande öar. I den sats, vari Nerthusfolken uppräknas (r. 3 ff.), ha två meningar sammandragits till en. Den latinska texten lyder: Reudigni deinde et Aviones et Anglii et Varini et Eudoses et Suardones et Nuithones fluminibus aut silvis muniuntur. Det heter alltså: »reudigner, avioner etc. omgärdas därefter av floder eller skogar», i st. f. därefter följa reudigner och avioner etc., som omgärdas av floder eller skogar. Flere av de här uppräknade folknamnen äro f. ö. okända och av dunkel härkomst; även formerna äro delvis osäkra. Några namn äro däremot etymologiskt genomskinliga (jfr nedan). Om det först nämnda folket Reudigni är ingenting vidare känt. Att det skulle sammanhänga med adj. för »röd» (got. riuds etc.), är blott en lös förmodan. I fråga om avledningsändelsen -ign- överensstämmer Reudigni med Marsigni k. 43, i; -ign- beror väl på den i germanska språk vanliga patronymiska ändelsen -ing-, Aviones är tydligen en n-avledning av ett gammalt germanskt substantiv awio med betydelsen »ö» eller »lågland», »ängsmark». Detta ord ingår som senare led i flere germanska ortnamn, bland annat i Scandinavia eller, som det egentligen hette, Scadinavia. Det fortlever för övrigt som självständigt ord i ty. Aue, som ju också ingår i en mängd ortnamn: Linden-au, Wetter-au etc. På nordisk botten motsvaras Aue av isl. ey, sv. ö. Hit hör också senare ledet av det med Scadinavia nära besläktade isl. Skáney, fornsv. Skane, Skanö. Alltså betydde Aviones egentligen »öborna» eller »låglandsinvånarna». Antagligen bodde Aviones åtminstone delvis på öarna utanför Elbe-mynningen och Slesvig. Vidare nämnas Anglii. Det är de i historien så berömda anglerna, som, efter vad som vanligen uppgives, i 5:e eller 6:e århundradet e. Kr. gingo över till Britannien, dit också de med anglerna besläktade jutarna och saxarna invandrat från kontinenten. Angler och saxar sammansmälte i England till angel-saxar (anglosaxar). På angelsaxiska eller fornengelska hette anglerna engle, och detta namn fortlever i english och England, som ursprungligen

Scroll to Top