KIRJANDUS

---

ALLIKAD

• Adam av Bremen (1984). Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. (Svenberg, E. Övers.) Stockholm: Proprius förlag.
• Den Poetiska Eddan (1993). (Collnder, B. Övers). Forum.
• Dietze, J. (1971). Die erste Novgoroder Chronik nach ihrer ältesten Redaktion 1016-1333/1352. München.
• Ganander, C. (1789). Mythologia Fennica. Åbo.
• HLK: (1982). Henriku Liivimaa kroonika. (E. Tarvel, Toim., & R. Kleis, Tõlk.) Tallinn: Eesti Raamat.
• Nestors krønike. (1983). Beretningen om de Svundne År. (Svane G. O. Övers.) Højberg: Wormianum.
• Olaus Magnus (1951). Historia om de nordiska folken. Band 1-4. Gidlunds förlag 1976.
• Saxo Grammaticus (2021). Gesta Danorum. En del av Sveriges historia. (Palmqvist, D. Övers.) Cultura Aetatis.
• Sturlason, Snorre. (1999) Snorres Edda. (Johansson, K.G., Malm, M. Övers.). Stockholm: Klassikerförlaget.
• Tacitus. Germaanlaste päritolust ja paiknemisest (21/22 2007). (Viiding, K. Tõlk). Tallinn: Loomingu Raamatukogu.

---

ANDMEKOGUD

• Germanic Mythology
• Heimskringla
• Tacitus

---

KIRJANDUS

• Ahlander, D. S. (2022). Romarikets undergång. Pandemier. Klimatkriser. Folkvandringar. Lund: Historiska Media.
• Andersson, K. (2020). Det förflutnas ansikten. Öga mot öga med forntiden. Stockholm: Atlantis.
• Andersson, T. (2010). Vad och vade. Svensk slåtter-, rågångs- och arealterminologi. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
• Andrén, A., Jennbert, K., Raudvere, C. (Red.). (2004). Ordning mot kaos – studier av nordisk förkristen kosmologi. Lund: Nordic Academic Press.
• Ariste, P. (1981). Keelekontaktid. Tallinn: Valgus.
• Ariste, P. (2010). Sõnalaenulõbu. (P. Olesk, & I. Vanamölder, Toim-d) Tartu: Ilmamaa.
• Bertell, M. (2003). Tor och den nordiska åskan. Stockholm: Stockholms universitet, Religionhistoriska institutionen.
• Bojs, K. (2015). Min europeiska familj de senaste 54 000 åren. Albert Bonniers förlag.
• Bojs, K., Sjölund, P. (2016). Svenskarna och deras fäder. De senaste 11 00 åren. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
• Brink. S. (2012). Vikingarnas slavar. Bokförlaget Atlantis AB.
• Calissendortt, K., & Larsson, A. (1998). Ortnamn i Närke. Örebro: Högskolan i Örebro.
• Daunius, E. (1926). Om de hedniska lapparnas gudabilder. Västerbotten, Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok. Umeå: Aktiebolaget Nyheternas tryckeri.
• Drobin, U. (Red.) (1999). Religion och samhälle i det förkristna Norden. Ett symposium. Odense Universitetsforlag.
• EA I 2020 Eesti ajalugu I. Eesti esiaeg. A. Kriiska, V. Lang, A. Mäesalu, A. Tvauri, H. Valk (Toim.), V. Lang. Tartu: Tartu Ülikooli ajaloo ja arheoloogia instituut.
• EA II 2012 Eesti ajalugu II. Eesti keskaeg. T. Kala, L. Kaljundi, J .Kreem, I. Leimus, K. Markus, A. Mänd, I. Põltsam-Jürjo, E. Russow, A. Selart, M. Tamm, H. Valk, A. Selart (Toim.). Tartu: Tartu Ülikooli ajaloo ja arheoloogia instituut.
• EA III 2013 Eesti ajalugu III. Vene-Liivimaa sõjast Põhjasõjani. E. Küng (Toim.), M. Laidre, I. Leimus, A. Põldvee, A. Selart, M. Seppel (Toim.), K. Tafenau, Ü. Tarkiainen, E. Tarvel. Tartu: Tartu Ülikooli ajaloo ja arheoloogia instituut.
• Ehrensvärd, U., Kokkonen, P., Nurminen, J. (1995). Mare Balticum. 2000 år av Östersjöns historia. Helsingfors: Otava.
• Eisen, M. J. (1995). Eesti mütoloogia. Tallinn: As Mats.
• Eisen, M. J., Tedre, Ü. (Toim.) (1996). Esivanemate ohverdamised. Tallinn: As Mats.
• Ekero Eriksson, K. (2021). Vikingatidens vagga – i vendeltidens värld. Stockholm: Natur & Kultur.
• Elmevik, L. (2011). Från rabbal till Yggdrasill. Uppsala: Uppsala universitet.
• Enoksen, L. M. (1998). Runor. Historia, tydning, tolkning. Lund: Historiska Media.
• Enoksen, L.M. (2004). Vikingarnas stridskonst. Lund: Historiska Media.
• Enoksen, L.M. (2006). Djur och natur i fornnordisk mytologi. Lund: Historiska meedia.
• Envall, P. (1969). Gudastolpen. Rod och Råd. En studie i fornnordisk språk- och religionhistoria. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
• Envall, P. (1972). Fornsvenska ortnamn. Ortnamnsforskningens dilemma. Uppsala: Almqvist & Wiksell Informationsindustri AB.
• Falk, H. (1995). Fornnordisk sjöfart. (B. Varenius, Övers.) Skärhamn: Båtdokumentationsgruppen HB.
• Flink, G. (Red.) (1995) Kung Valdemars segelled. Stockholm: Streiffert Förlag, Riksantikvarieämbetet.
• Fridell, S. (1997). Ängsnamn på -bolet: ursprung och ålder. Ägonamn – struktur och datering. Uppsala: NORNA-FÖRLAGET.
• Grönbech, V. (1994). Nordiska myter och sagor. Stockholm: Natur och Kultur.
• Hallgren, H. (2017). Jordens ande. Om nordisk naturreligion. Mimers Källas förlag.
• Harrison, D., Ekero Eriksson, K. (2017). Vikingaliv. Stockholm: Natur och Kultur.
• Harrison Lindbergh, K. (2017). Nordisk mytologi från A till Ö. Lund: Historiska media.
• Hedman, J., Åhlander, L. (2006). Runö. Historien om svenskön i Rigabukten. Stockholm: Dialogos
• Hesselbom, T., Lihammer, A. (2023) Vikingatider. När världen öppnades. Lund: Historiska Media.
• Holmberg, U. (1987). Lapparnas religion. (Lappalaisten uskonto, 1915). Uppsala: Uppsala University – Faculti of Arts.
• Holzmark, A. (1992). Fornnordisk mytologi. Tro och myter under vikingatiden. Lund: Studentlitteratur.
• Hudlén, L. (2001). Finlandsvenska bebyggelsenamn. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.
• Hultgård, A. (2017). Midgård brinner. Ragnarök i religionhistorisk belysning. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
• Hultkrantz, Å. (1991). Vem är vem i nordisk mytologi. Gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Rabén & Sjögren Bokförlag.
• Indreko, R. (1935). Viljandimaa muinasaeg. Tartu: Eesti Kirjanduse Selts.
• Janson, T. (1997). Språken och historien. Norstedts Förlag AB.
• Janson, T. (2013). Germanerna. Myten. Historien. Språken. Stockholm: Norstedts.
• Jennbert, K., Andrén, A. & C,R. (Red.). (2002). Plats och praxis. Studier av nordisk förkristen ritual. Lund: Nordic Academic Press.
• Johansen, P. (1933). Die Estlandliste des Liber Census Daniae. Mit vollständigem Facimile. Kopenhagen: H. Hagerup & Reval: F. Wassermann.
• Jones, P., Pennic, N. (1995). A History of Pagan Europe. New York: Routledge.
• Jonuks, T. (2022). Eesti muinasusundid. Tartu: Postimehe Kirjastus OÜ.
• Kaliff, A. (2018). Källan på botten av tidens brunn. Indoeuropeiska rötter till fornnordisk religion. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
• Karsten, R. (1952). Samefolkets religion. Stockholm: Hugo Gebers förlag.
• Klein, E. (1924). Runö. Folklivet i ett gammalsvenskt samhälle. Uppsala: J. A. Lindblads föelag.
• Klinge, M. (1984). Östersjövälden. Borgå: Askelin & Hägglund förlag.
• Koski, M. (1967). Itämerensuomalaisten kielten hiisi-sanue. Semanttinen tutkimus, I. Turku: Turun Yliopiston Julkaisuja. Sarja C osa 5.
• Koski, M. (1970). Itämerensuomalaisten kielten hiisi-sanue. Semanttinen tutkimus, II. Turku: Turun Yliopiston Julkaisuja. Sarja C osa 7.
• Kriiska, A. Tvauri, A. (2002). Eesti muinasaeg. Tallinn: Avita.
• Kõivupuu, M. (2023). Eesti mütoloogia algajaile. Tallinn: Tänapäev AS.
• Lang, V. (2018). Läänemeresoome tulemised. Muinasaja teadus 28. Tartu Ülikooli kirjastus.
• Larsson, P. (2002). Yrrunan. Användning och ljudvärde i nordiska runinskrifter (Kd. Runrön 17). Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.
• Lihammer, A., Hesselholm, T. (2023). Vikingatider. När världen öppnades. Lund: Historiska Media.
• Lindkvist, T., Sjöberg, M. (2006). Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid. Stockholm: Studentlitteratur.
• Lindroth, H. (1931). Våra ortnamn och vad de lärde oss (2:a tr.). Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur.
• Loorits, O. (1926/1998). Liivi rahva usund I-III. Tartu: Eesti Keele Instituut.
• Loorits, O. (1948). Eesti rahvausundi maailmavaade. Stockholm: Kirjastus Eesti Raamat.
• Mandel, M. (2004). Läänemaa linnused ja linnusepiirkonnad. Linnusest ja linnast: Uurimusi Vilma Trummali auks (Kd. Muinasaja Teadus 14, lk 189-199). Tartu & Tallinn: Teaduste Akadeemia Kirjastus.
• Mebius, H. (1968). Värrō. Studier i samernas förkristna offerriter. Uppsala: Almqvist & Wiksells.
• Mebius, H. (1972). Sjiele. Samiska traditioner om offer. Lund: Carl Bloms Boktryckeri A.-B.
• Mebius, H. (2003). Bissie. Studier i samisk religionshistoria. Östersund: Jengel.
• Mogensen, L. (1996). Himlasagor och stärnmyter. Stockholm: ALFABETA.
• Mägi, M. (2015). Rafala. Idateest ja Tallinna algusest. Tallinn: Argo.
• Mägi, M. (2018). In Austrvegr. The Role of the Eastern Baltic in Viking Age Communication across the Baltic Sea. Leiden, Boston: Brill.
• Mägi, M. (2023). Viikingiaegne Eesti. Tallinn: Argo.
• Nevéus, C. (1974). Trälarna i landskapslagarnas samhälle. Danmark och Sverige. Uppsala: Uppsala universitet.
• Nilsson, B. (Red.). (1996). Kristnandet i Sverige. Gamla källor och nya perspektiv. Uppsala: Lunne Böcker.
• Nordberg, A. (2003). Krigarna i Odins sal. Stockholm: Stockholms universitet.
• Näsström, B.-M. (2002). Blot. Tro och vetande i det förkristna Norden. Stockholm: Norstedts Förlag.
• Näsström, B.-M. (2002b). Fornskandinavisk religion. En grundbok. Lund: Studentlitteratur.
• Näsström, B-M. (2003). Forntida religioner. Lund: Studentlitteratur.
• Näsström, B.-M. (2009). Nordiska gudinnor. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.
• Nyström, S. (2003). Smånamn och andra ortnamn. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
• Olsson, I. (1994). Gotländska ortnamn. Visby: Ödins förlag.
• Orrling, C. (Red.) (1995). Vikingatidens ABC. Stockholm: Statens Historiska Museum, PRISMA.
• Orrling, C. (Red.). (2002). Medeltidens ABC. Stockholm: Statens Historiska Museum, PRISMA.
• Pajusalu, K. jt (2002). Eesti murded ja kohanimed. (Hennoste, T. Toim.) Tallinn: Eesti Keele Sihtasutus.
• Pall, V. (1969). Põhja-Tartumaa kohanimed I. Tallinn: Kirjastus “Valgus”.
• Pall, V. (1977). Põhja-Tartumaa kohanimed II. Tallinn: “Valgus”.
• Palm, T. (1948). Trädkult. Studier i germansk religionhistoria. Lund: H. Ohlssons boktryckeri.
• Petterson, G. (2005). Svenska språket under sjuhundra år. Lund: Studentlitteratur.
• Price, N. (2024). Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia. (Gundenäs, H. Övers.) Göteborg: Daidalos.
• Reissar, L. (1996). Setumaa läbi sajandite. Petserimaa. AS Kupar.
• Reuterskiöld, E. (1912). De nordiska lapparnas religion. Stockholm: Cederquists Grafiska Aktiebolag.
• Rostvik, A. (1967). Har och harg. Uppsala: Almqvist & Wiksells Boktrykeri AB.
• Russow, B. (2022). Tõlk. Kivimäe, J. Liivimaa provintsi kroonika. Tänapäev.
• Rußwurm, C. (2015). Eibofolke ehk rootslased Eestimaa randadel ja Ruhnus. (Rüütli, I. Tõlk.) MTÜ Eestirootsi Akadeemia.
• Sahlgren, J. (1932). Vad våra ortnamn berätta. Stockholm: ALB Bonniers Boktryckeri.
• Schefferus, J. (1956). Lappland. (Sundin, H. Övers.) Uppsala: Gebers.
• Stahre, N-G. (1986). Ortnamn i Stockholms skärgård. Stockholm: AWE/Geber.
• Steinsland, G. (2007). Fornnordisk religion. Stockholm: Natur & Kultur.
• Strid, J.P. (1999). Kulturlandskapets språkliga dimension. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
• Ström, F. (1961). Nordisk hedendom. Tro och sed i förkristen tid. Göteborg: Akademiförlaget Gumperts.
• Ström, V. Å., & Biezais, H. (1975). Germanische und Baltische Religion. Stuttgart: Verlag W. Kohlhammer GmbH.
• Tamm, J. (2019). Muinas-Tallinna otsimas. Tallinn: Argo.
• Tamm, J. (2023). Saaremaa ja Muhu linnused ja maalinnad. Kuressaare: Saaremaa Muuseum.
• Tollin, C. (1999). Rågångar, gränshallar och ägoområden. Stockholm: Stockholms universitet.
• Tuulse, A. (1942). Die Burgen in Estland und Lettland.  Dorpater Estnischer Verlag.
• Tvauri, A. (2012). Rahvasterännuaeg, eelvikingiaeg ja viikingiaeg Eestis. Tartu
• Tõnisson, E. (2008). Eesti muinaslinnad. (H. Valk, & A. Mäesalu, Toim-d). Tartu-Tallinn: TÜ ajaloo ja arheoloogia instituudi arheoloogia õppetool; TLÜ ajaloo instituudi arheoloogiaosakond.
• Vahtre, S. (1990). Muinasaja loojang Eestis. Vabadusvõitlus 1208-1227. Tallinn: Olion.
• Vali, J. (2011). Eesti tuletornide ajalugu. Tallinn: Tulepaak OÜ.
• Valk, H. (Toim.). (2007). Looduslikud pühapaigad. Väärtused ja kaitse. Tartu: Õpetatud Eesti Seltsi Toimetised 36.
• Viires, A. (1975). Puud ja inimesed. Tallinn: Valgus.
• Vikstrand, P. (2001). Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i Mälarlandskapen. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
• Vikstrand, P. (2013). Järnålders bebyggelsenamn. Om bebyggelsenamnens uppkomst och ålder i Mälarlandskapen. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Namnarkivet i Uppsala, serie B:13.
• de Vries, J. (1956). Altgermanische Religionsgeschichte. Band I-II. Berlin: Walter de Gruyter & Co.
• Welinder, S., Pedersen, E., Widgren, M. (2004). Jordbrukets första femtusen år: 4000 fKr – 1000 e.Kr. Uppsala: Natur & Kultur.
• Wieselgren, P. (1951). Ortnamn och bebyggelse i Estlands forna och hittillsvarande svenskbygder. Ostharrien med Nargö. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning 22.
• Viitsoo, T.-R. (2008). Liivi keele ja läänemeresoome keelemaastikud. Tartu-Tallinn: Eesti Keele Sihtasutus.
• Wright, R. (2012). Och människan skapade Gud. Fri Tanke förlag.
• Zobel, R. (2001). Tallinn (Reval) keskajal. Linnaehitus 13.-14. sajandil. Tallinn: Eesti Entsükolpeediakirjastus.

---

ARTIKLID

• Ernits, E. (10 2015). Lõuna-Eesti a(h)i- ~ ä(h)i-alguliste kohanimede päritolust. Keel ja Kirjandus.
• Jonuks, T., Veldi, M. & Oras, E. (8 2014). Looduslikud pühapaigad – uue ja vana piiril. Vikerkaar.
• Kallasmaa, M. (2 2016) Kohanimede uurimine ja “Eesti kohanimeraamat”. Oma Keel.
• Laansalu, T. (2020). Kesk-Harjumaa kohanimede kujunemine ja nimesiire. (Dissertationes philologiae Estonicae Universitatis Tartuensis 46.) Tartu: Tartu Ülikooli Kirjastus.
• Laansalu, T., Alas, M., Kallasmaa, M. (2 2014). Saksa juurtega asulanimed Eestis. Keel ja Kirjandus.
• Lätti, P. (2005). Asustuspildist muinasaegsel Järvamaal – asustuskeskused ja linnused. Mäetagused 28.
• Sutrop, U. (2002). Taarapita – saarlaste suur jumal. Mäetagused 16.
• Vaba, L. (3 1989). Balti laenud läänemeresoome maastikusõnavaras. I. Keel ja Kirjandus.
• Vaba, L. (4 1989). Balti laenud läänemeresoome maastikusõnavaras. II. Keel ja Kirjandus.
• Vaher, L. (2 2008). Jugapuu meil ja mujal. Eesti Loodus.
• Viires, A. (10 1990). Taara avita! Looming.